Vintern kryper sig in i skelettet. Och etsas fast i benen. Nu är man kall från insidan och ut. Helt avdomnad från livet och människorna som borde röra vid dig. Känner ingenting Känner ingenting Känner ingenting Någon har bytt filter i mina ögon och allt är färglöst. Ljudlöst, färglöst, känslokallt. Mörka tankar smyger sig in lite för ofta. Och jag vill inte att något ska röra vid mig. Skalet känner ingenting. Ingenting fastnar, inget som borde betyda något, bara kylan. Frost i benen. Frost i hjärtat. Frostkantade tankar.
